Idag mottog Duroc Machine Tool en hedersutmärkelse från Koreanska Handelskammaren. Utmärkelsen är ett erkännande för långt och gott affärssamarbete mellan Sverige och Korea. Duroc Machine Tool har sedan 90-talet representerat Doosan Infracore i Sverige och Baltikum.
På bilden Duroc Machine Tools vd Jürgen Engelbrecht och In-Hong Yoo från Koreanska Handelskammaren i Stockholm.
För femte året i rad deltar team Clear River Racing från Karlstads universitet i Formula Student. I år med ca 40 studenter där majoriteten är blivande högskoleingenjörer respektive civilingenjörer inom alla olika inriktningar.
Formula Student är ett utbildnings- och utvecklingsprojekt där studenter från universitet världen över konstruerar och tillverkar ensitsiga racingbilar och tävlar mot varandra. Det är ett verklighetsförankrat uppdrag där vi studenter får skapa kontakter med näringslivet och driva ett konstruktionsarbete ända från idéstadiet till den slutgiltiga prototyputvärderingen. Tävlingen på den engelska racingbanan Silverstone är den stora höjdpunkten.
Clear River Racing är mer en än kurs, det är ett projekt på halvtid som ligger utöver våra ordinarie studier, det är något som vi göra på vår fritid för att vi vill, det är både kul och lärorikt.
Racingbil som håller måttet
Racingbilen som byggs måste uppfylla alla krav som ställs av ett omfattande regelverk. Dels i begränsningssyfte, men även för att garantera säkerheten hos studenterna och arrangörer. Några begränsningar är motorns volym på max 610 cm3 och insuget till motorn måste ha en strypning som inte får överstiga 20 mm i diameter. Chassit måste vara konstruerat med en störtbåge som klarar av att skydda föraren ifall bilen slår runt. En krockzon längst fram i bilen ska undersökas och verifieras, samt att bilen ska byggas så att föraren ska kunna ta sig ur bilen på fem sekunder ifall något inträffar.
Tävling med flera moment
Tävlingen på Silverstone som är årets höjdpunkt består utav både s.k. statiska och dynamisk delmoment. De statiska momenten består av en presentation av specialuppgifter, en fullständig kostnadsrapportering, marknadsföring av bilen inför en teoretisk start av produktion och försäljning, samt motivera och förklara och försvara konstruktionslösningar inför experter inom området under en konstruktionsbedömning. De dynamiska tävlingsmomenten består av en accelerationstävling, körning på konbana i en åtta (skidpad), en sprinttävling (ett varv på banan, liknande ett tidskval), samt en långloppstävling (endurance) där även mätning av bränsleförbrukning under loppet ingår och bedöms.
Vårt mål är att bli ett av de bästa teamen i Europa. Vår styrka är att vi har olika utbildningar och ett brinnande intresse för att konstruera en bil bland de bästa. Vi strävar efter att bygga en så bra bil som möjligt efter våra förutsättningar och ekonomi. Karlstads Universitet ger oss väldigt goda förutsättningar för att uppnå detta genom tillgång till arbetsutrymmen och tillgång till avancerad tillverkningsutrustning.
Nytt för i år – samma prestande med mindre miljöpåverkan
Två viktiga förändringar för i år är en nyskapad grupp, Framtidens Drivlina, där vi se över framtida alternativ för utveckling av en Formula Student-bil nästa år med mindre miljöpåverkan och mer avancerad teknik men med samma höga prestanda. Den andra stora förbättringen är att vi ska satsa med på under året är förarutveckling, just där saknar vi en del erfarenhet som kan hjälpa oss på banan jämfört med topplagen. Bilen vi bygger är bland de bästa, men även den bästa bilen behöver duktiga förare för att visa sina bästa sidor.
När Silverstone hägrar är man en nöjd ingenjör
Den är en grym merit och det är kul att tävla, speciellt genom att utveckla och göra tekniska delar bättre. Det är ett verklighetsanpassat projekt och det är en häftig ”sak” (om man kan kalla vårt vrålåk för det) vi bygger. Dessutom får man tillämpa mycket av det som man har lärt sig i teorin på sin utbildning i praktiken. Förutom de ovannämnda så blir det en härlig gruppkänsla inom teamet, vi hänger mycket tillsammans i verkstaden och i vårt HQ, hjälper och stöttar varandra. Det är ballt att få hänga med så många duktiga ingenjörer i verkstaden och vara med och bygga en ensitsig racingbil utöver det vanliga. Och när bilbygget närmar sig sitt slut och Silverstone hägrar, då är man minst sagt en nöjd ingenjör.
Jonas Nilsson, blivande civilingenjör vid Karlstads universitet
”Verkstad är ballt” – det håller vi på Mercatus med om. Dagens verkstad kräver både utbildning och kunskap. En bred kunskap – inte bara om själva maskinprocessen utan även om möjligheterna att allmänt förbättra arbetsmiljön och samtidigt den globala miljön.
I dagens moderna tillverkningsprocess används maskiner med hög precision och då måste hela kedjan vara anpassad för detta. Det finns idag många olika filtersystem att tillgå och tillsammans med centrala system och diverse kringutrustningar är vi uppe i närmare 30 olika kombinationsmöjligheter eller filtertyper. Detta ställer naturligtvis ett högt krav på kunnande från våra egna tekniker och servicepersonal samtidigt som det ger oss stora möjligheter att anpassa systemen och ge våra användare ”rätt” filter för den aktuella produktionen.
Glädjande är att många användare börjar se en ”helhetsbild” av systemen där man även lägger in aspekter som intern logistik, det vill säga spånhantering och miljöförbättringar. Livscykelanalys (LCA) tillämpas i allt större utsträckning, vilket är ett utmärkt verktyg för miljöanpassad produkt- och processutveckling och för miljömässiga bedömningar i samband med inköp. Genom att kartlägga befintliga produkter och processers miljöpåverkan kan företaget koncentrera sitt förbättringsarbete dit det har störst effekt.
Här känner vi att Mercatus kan öka kunskapen genom att ge rätt information – men det krävs att den ”balla verkstaden” satsar på en anpassad teknik – då kanske vi kan uppnå det som Matts Spångberg skriver om i sin gästblogg december 2011.
Mitt senaste besök i industrimiljö var tidigare i höst då våra servicechefer fick förmånen att besöka SAAB i Linköping och där bland annat se slutmonteringen av JAS. En av miljöerna i verkstaden har högre kvalitetskrav på renhet än en svensk operationssal. Tänk om alla ändå fick en möjlighet att se våra underbara arbetsmiljöer och de kvalitativa utvecklingsprojekt som skapar svensk industriproduktion, vad mycket lättare det skulle vara att vända förlegade uppfattningar.
Inom SVMF (Verktygsmaskinhandlarnas förening) vill vi lyfta teknikområdet och vi har därför tagit initiativ och skapat en ny mötesplats för branschen. MAX – Manufacturing & Automation Expo är en ny mötesplats för industrin som lanserats under hösten. Mässan går av stapeln den 23-26 oktober 2012 och nu pågår arbetet med att fylla mötesplatsen med ett innehåll som skall göra den nyskapande och attraktiv för nya besökargrupper.
En av orsakerna till att vi skapat och drivit frågan om ett nytt arrangemang är för att visa på det häftiga som finns i industrin, vilket allt för få idag har insett, men även vidareutbilda de som redan valt teknikindustrin.
En allt viktigare mission är att öka förståelsen för att industrin är en framtida högteknologisk arbetsplats. Det är bara tillsammans som vi kan tvätta bort den orättvisa stämpeln som fortfarande sprids av personer som har ett förlegat intryck av hur industrin en gång var.
Väl mött på MAX och till dess missionera i din närhet om industrins fördelar.
Det har varit otroligt spännande att ta del av de inlägg som våra gästbloggare haft!
Det kommer fler under 2011 och 2012 och jag är säker på att mycket bra ytterligare synpunkter kommer komma fram.
Vi upplever alla att tiderna är mycket turbulenta och det gör det också svårt för verkstäderna att veta om man skall gasa eller bromsa. I min egen verksamhet Precima i Flen står vi också inför samma frågor. Fick jag välja helt ut utan att bry mig om banker och andra som kan ha synpunkter på verksamheten så skulle jag satsa för fullt, nu får man ju sällan välja helt själv så det gäller att gasa där det går men samtidigt vara försiktig.
I det senaste gästinlägget så kom automatisering fram som en viktig del och att många av våra verkstäder är lågt eller mediumautomatiserade. Det finns alltså utrymme att göra mer och min övertygelse är den samma. Automatiserar vi mer uppnås fler positiva effekter.
- Mindre känslighet när marknaden svänger.
- Får bort monotona jobb.
- Bättre kvalitet.
- Kan köra obemannat.
Det går säkert att räkna upp fler positiva effekter och det gäller för alla att hitta rätt mix mellan gas och broms!
På årets upplaga av underleverantörsmässan Elmia Subcontractor redovisade Svensk Industriförening, Sinf, det man kallar automationsindex. 200 underleverantörsföretag från hela Sverige hade svarat på frågor om automation.
67 procent av företagen i undersökningen ser sig vara låg- eller medelautomatiserade och en majoritet, drygt 60 procent, tror att ökad automatisering skulle utveckla det egna företaget positivt. När det gäller framgångsfaktorn för branschen som helhet, är emellertid tilltron på automation snudd på total; 95 procent.
Detta ligger helt i linje med signalerna från flera av de få skolor som utbildar automationstekniker. Där har nu samtliga elever en anställning klar när det är examensdags i skolan.
Detta är dessutom ett område som inte kommer att försvinna utan enbart expandera, i Sverige och i övriga världen. Så om man för länge sedan talade om den statlige arbetsgivaren som den stabile, är det nu uppenbart att utbildning till automationstekniker är säkrare än sikta på än ett statligt jobb.
Miljövänligare och roligare – med nya avancerade stål är allt möjligt. Stål är fortfarande världens vanligaste konstruktionsmaterial. Bara i Sverige tillverkas flera tusen olika stålsorter. Om man funderar en stund så byggs det mesta vi har kring oss av stål – tvättmaskiner, kylskåp, lyftkranar, broar, skyskrapor, lastbilar, bilar, släpvagnar, husvagnar, vindkraftverk, mobiltelefoner, skosulor, stilettklackar och höftleder osv.
Stålet har funnits i människans tjänst i mer än två tusen år. I Sverige har vi fler än 20 stålföretag som levererar moderna speciella avancerade stål till hundratusentals kunder över hela världen. De svenska stålföretagen är, internationellt sett, små men oerhört specialiserade. Tillverkningstekniken är ett eldorado av processtyrning och IT samt specialister som har roligt nästan jämt. Utmaningarna är stora, utvecklingstakten är hög, unga människor får stora uppgifter och stort ansvar, man utvecklas snabbt, och teamkänslan måste bara vara på topp – för att vi ska lyckas!
Till detta kommer samarbetet med kunder och skapandet av affärer vilket innebär kontakt med spännande företag och kunder i många olika kulturer. Utvecklingssamarbete tillsammans med kunder för att stärka deras affärer innebär ett ständigt lärande om nya kundsegment och utveckling av nya affärskoncept. Moderna avancerade stål skapar ofta möjligheter för kunder att utveckla nya innovativa lösningar – de nya stålen blir ”enablers” för ny teknologi. Ett exempel är den utvecklingen av krocksäkra, lätta och miljövänliga bilar som vi just nu är mitt uppe i. En färsk tysk studie visar att 70 % av alla tekniska innovationer baseras på förbättrade material.
Den som arbetar i stålindustrin kan specialisera sig inom specifika teknikområden, eller vara med och utveckla affärer, eller utveckla sig som ledare, eller göra allt detta successivt över tiden.
Själv har jag arbetat med utveckling av applikationsteknik tillsammans med kunder, breddat min utbildning mot förändringsledning och marknadsekonomi, varit marknadschef, affärsområdeschef, FoU-chef och marknadsdirektör. Jag har arbetat med förändringsledning, suttit i olika styrelser inom stålindustrin och arbetar nu som VD för den svenska stålindustrins branschorganisation, Jernkontoret och som utbildad civilingenjör inom maskinteknik på KTH nästan blivit bergsingenjör på kuppen.
Så visst finns möjligheterna till ett roligt och spännande och utvecklande arbetsliv inom stålbranschen!
Mitt inlägg här vill jag ägna åt vad ungdomar tycker om verkstad. En del av det jag bloggar över kommer från en rapport som Västsvenska Industri och Handelskammaren gjort genom intervjuer med gymnasieelever i västsverige.
Skitig, grå och monoton?
När Västsvenska Industri och Handelskammaren frågar västsvenska gymnasieelever om vilken bild dom har av industrin är svaret inte muntert. Avgaser, rök, långa arbetspass, gubbar i hängslebyxor säger en gymnasieelev. Jag ser ingen framtid i det arbetet säger en annan. Trots industrins betydelse för Sverige och dess ekonomi är det den negativa bilden som är dominerad bland dagens ungdomar.
Verkligheten av svensk industri är att den idag ligger i framkant avseende miljöanpassad produktion och produkter. Tillverkningen är i många stycken mycket effektiviserad och robotiserad. Borta är de smutsiga verksamheterna med högt buller och mörka dammiga fabrikslokaler. Svensk industri är så långt borta från skorstenar och smuts man kan komma.
Ansvaret för detta vilar både på våra politiska företrädare och på media. Men allra tyngst vilar ansvaret på oss själva inom näringslivet. Den bild dagens ungdomar har av industrin stämmer ju inte med verkligheten. Om inte bilden bland ungdomarna förändras kan ju detta få förödande konsekvenser för Sverige som är en liten exportberoende nation på den globala marknaden. Industrin måste kunna attrahera inte bara kapital utan kanske i ännu högre grad kompetens.
Så uppgraderar vi bilden av industrin
Vid besök i en modern svensk industri framträder en bild som domineras av framåtanda, teknikhöjd och konkurrenskraft. Och i centrum av denna bild står människan, inte maskinen. Industrin handlar om människor, kompetens och relationer. Dessa immateriella värden måste lyftas fram och bli kända bland ungdomarna. Det är människorna som bär industrin framåt, inte maskinerna.
Tydliggör bredden av olika yrken inom industrin
Industrin omfattar så många olika yrkesroller. Här finns ingenjörer, forskare, projektledare, marknadsförare, säljare, ekonomer och egna företagare. Karriärmöjligheterna är oändliga. Vi måste få ungdomarna att lyfta blicken från verkstadsgolvet och ut i världen.
Alla måste ta sitt ansvar och hjälpa till
Ansvaret vilar både på våra politiker och på media. Men allra tyngst vilar ansvaret på oss själva inom näringslivet. Istället för att förfasa oss över att ungdomarna har ”fel” bild måste vi inse att bilden ligger i betraktarens öga. Ansvaret för att uppdatera bilden av industrin ligger således på industrins aktörer själva. Vi måste i mycket högre grad öppna dörrarna mellan skolan och näringslivet och därigenom öka både elevers och skolpersonals förståelse för näringslivets villkor. Även representanter från maskin- och verktygshandeln måste inse att även dom har ett ansvar och komma till insikt om att utan ungdomar i industrin blir det ingen maskinförsäljning i framtiden.
Vad sker nu?
Kommer konjunkturen bromsa rejält eller blir det bra en liten svacka? För det kommer väl inte öka?
Kul att SAAB verkar få ordning på sina saker! Många verkar rädda att kineser kommer in andra är positiva. Sämre än hur jänkarna hanterade SAAB kan det ju i alla fall inte bli!
I veckan har jag varit ute i stålsverige och visst har stålverken en nedgång. Å andra sidan så verkar de ha en framtidstro och vill satsa.
Själv har jag en känsla att det blir en nedgång, men om vi sköter det hela rätt så behöver den ej bli speciellt djup eller lång. Och när det väl går upp igen så kan svensk industri ligga bra till!
Inte så sällan hörs beskrivningar av Sverige som ett framgångsrikt land utvecklat av it-entreprenörer och tjänsteutvecklare. Säkerligen viktiga delar i Sveriges framgång som exportland men inte hela sanningen.
Nära hälften av Sveriges varuexport kommer från verkstadsindustrin
Sveriges BNP uppgår till 3.300 miljarder. Varuexporten till 1.150 miljarder. Knappt hälften av varuexporten kommer från verkstadsindustrin.
Verkstadsindustrin är den i särklass viktigaste industrisektorn för Sverige och vårt välstånd och kommer att vara så under lång tid framåt.
I en tid när bankväsendet svajar och ungdomsarbetslösheten inte minskar är det märkligt att ingen politiker agerar för att hjälpa industrin att få fram välutbildade unga som kan vara med och utveckla vår viktigaste industrigren – verkstaden.
Svarv-SM, som arrangerats på ideell basis, har år efter år visat att det på de tekniska skolorna finns begåvade och kunniga ungdomar som klarar såväl språk, som tekniktolkning och maskinhantering, men var finns det politiska intresset för att stödja och uppmuntra fler att söka sig till verkstadsindustrin?
